12/6

Du hade valt körsbärsblommans fall, redan som tioåring gick du långa omväger. sakta baklänges och långsamt framåt. Genom den nylagda asfalten hörde du maskrosens gälla skrik. Han flörtar alltid med mig. Jag tänker att det är för att jag så genuint kan lägga huvudet på sned, skjuta fram min haka och långsamt, självsäkert rikta ögonfransarna mot honom, vem som helst. Att jag kan svara med doft av körsbärsblomma bakom örat. Att jag kan le.

RSS 2.0