18/11
Det är så ansvarslöst av mig att läsa böcker!
Går långa promenader med boken som sällskap. Går över vassa kullerstenar som med orden blir till sergeltorgs svartvita stenar eller till sand som rinner mellan tårna, medan en man med långa svarta lockar rinnande framför ansiktet, lämnar sin fru för tredje gången.
Götgatan som med bokens sidor blir savanner där överbeskyddande hjortar hotar alla som närmar sig deras nyfödda.
Medpassagerarna på de rostbruna sätena framför mig är mitt inne i en konversation om huruvida vetemjöl är anledningen till deras pågående seperation, konversation som rinner på och som jag avslutar mellan bokens pärmar där Bodil Malmsten får mig att gråta till ett avslut om kärlekens förgift.
